Vad gäller vid föräldraledighet? Vilka skyldigheter har du som arbetsgivare? Vilka rättigheter har du som arbetstagare? Föräldraledighetslagen (1995:584) innehåller ett antal regler som avser att reglera föräldraledighet. En aspekt som bör nämnas och överblickas vid tal om föräldraledighet är föräldraförsäkringen. Föräldraförsäkringen är trots allt grunden för föräldraledigheten. Dock ger föräldraledighetslagen föräldrar rätt till två typer av föräldraledighet; ledighet med rätt till föräldrapenning och ledighet utan ersättning från Försäkringskassan.

Vem har rätt till föräldraledighet?

Föräldraledighetslagen anger att rätten till föräldraledighet omfattar föräldrar. Men vad menas med föräldrar? Vilka omfattar det? Utöver biologiska föräldrar, fosterföräldrar och adoptivföräldrar likställs även följande med förälder: förälders make som bor tillsammans med föräldern, förälders sambo, särskilt förordnad vårdnadshavare, blivande adoptivförälder och familjehemsförälder. Föräldraledigheten får tas ut fram tills att barnet fyllt 8 år eller avslutat första klass, om det är senare. Vidare finns sex stycken olika former av föräldraledighet. Dessa är följande: hel ledighet med eller utan föräldrapenning, delledighet med föräldrapenning, delledighet utan föräldrapenning, ledighet med tillfällig föräldrapenning, ledighet med omvårdnadsbidrag och mammaledighet. Gällande mammaledighet finns vissa särskilda regler, exempelvis har mamman alltid rätt till ledighet sju veckor innan beräknad födsel och sju veckor efter förlossning. 

Hur får föräldraledigheten tas ut?

Vad gäller förläggning av föräldraledighet har en arbetstagare rätt att dela upp ledigheten om högst tre perioder per kalenderår. Skulle en ledighet löpa över ett kalenderår anses den tillhöra det år då ledigheten startade. Däremot får ledighet med tillfällig föräldrapenning och delledighet med föräldrapenning delas upp i ett obegränsat antal perioder. En arbetstagare som planerar att ta ut föräldraledighet ska ange detta till arbetsgivaren minst två månader innan föräldraledighetens start. Detta gäller dock inte tillfällig föräldraledighet, men ska tilläggas att tillfällig föräldraledighet endast får förläggas på arbetsdagens början eller slut. Vad gäller hel ledighet så har arbetstagaren rätt till ledighet så länge det kan ske utan olägenhet för arbetsgivaren. Ledigheten ska alltså förläggas på ett sådant sätt att den kan pågå utan större störning för verksamheten.

Gravida och ammande kvinnor

Det finns i föräldraledighetslagen särskilda regler för gravida och ammande kvinnor. En gravid kvinna har rätt till omplacering, med bibehållna anställningsförmåner, då hennes arbetsuppgifter är förbjudna för gravida enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Om arbetsgivaren saknar omplaceringsmöjlighet, men har omplaceringsskyldighet, så har kvinnan i fråga rätt till ledighet med graviditetspenning. Föräldraledighetslagen anger även att kvinnan i samband med amning har rätt till den ledighet som behövs. Enligt semesterlagen (1977:480) är dock detta inte semesterlönegrundande frånvaro.

Brott mot föräldraledighetslagen

Den som bryter mot föräldraledighetslagen kan bli skadeståndsskyldig. Det är dock bara arbetsgivaren som kan bryta mot föräldraledighetslagen och det är därför bara arbetsgivaren som kan bli skadeståndsskyldig. Däremot får den föräldralediga inte använda ledigheten till annat än vård av barn. Det innebär alltså att den föräldralediga inte får lämna bort sitt barn för att exempelvis bygga på sommarstugan. Om den föräldralediga ändå skulle använda ledigheten till annat än vård av barn så betyder det att arbetstagaren bryter mot sitt anställningsavtal, vilket kan komma att ses som allvarlig misskötsel. Det kan innebära sakliga skäl för uppsägning eller i värsta fall avskedande. Vidare får inte en arbetsgivare missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare på grund av dennes föräldraledighet. Vid ett rättsfall (AD 2009:56) menade en arbetstagare att hon missgynnats på grund av sin föräldraledighet, då hon vid den årliga löneöversynen inte fått någon löneökning. Domstolen ansåg att arbetsgivaren brutit mot missgynnandeförbudet och förpliktigade därmed arbetsgivaren till att betala skadestånd till arbetstagaren (AD 2009:56).

Vad händer då en arbetstagare vill gå tillbaka till jobbet tidigare än planerat?

Grundprincipen är att arbetstagaren och arbetsgivaren ska komma överens om hur länge ledigheten ska pågå. Föräldraledighetslagen anger dock att arbetstagaren har rätt att avbryta sin ledighet för att återgå till arbetet. Om ledigheten däremot skulle pågå i mer än en månad så har arbetsgivaren rätt att kräva att arbetstagaren inte kommer tillbaka förrän det gått en månad från det att arbetsgivaren fick anmälan om återgång till arbetet. Bör dock nämnas att denna regel är dispositiv, vilket innebär att den kan ändras genom centrala kollektivavtal.

Behöver ni vidare rådgivning gällande arbetsrättsliga lagar eller andra personalfrågor? Kontakta oss så hjälper vi er!

Referens Iseskog, T. (2020) Personaljuridik. Norstedts juridik.