En god arbetsmiljö syftar till att bidra till både företagets och medarbetarnas utveckling och välbefinnande. För att uppnå idealisk arbetsklimat behöver det finnas kunskap, medvetenhet och en god kommunikation. Och arbetsmiljöarbetet behöver vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. Förr handlade arbetsmiljöarbete främst om att minska risker i den fysiska arbetsmiljön, men under 1970-talet och framåt, har det utvecklats till att omfatta även de organisatoriska och sociala förhållandena i arbetsmiljön. Ett genomtänkt arbetsmiljöarbete är idag en förutsättning för företagets konkurrenskraft samt för ett hållbart företagande och arbetsliv.

WHO definierar arbetsmiljö på följande sätt: ”Arbetsmiljö är en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen.”

Vad kännetecknar en idealisk arbetsmiljö?

I arbetsmiljöverkets rapport 2012:7 har de sammanställt följande faktorer som främjar en hälsosam och god arbetsmiljö:

• Ledarskapet– positiva, tillgängliga samt rättvisa ledare.
• God kommunikation – Utvecklad kommunikation mellan chefer och medarbetare.
• Samarbete/Teamarbete –goda samarbeten och relationer med kollegor, ett positivt och socialt klimat.
• Medinflytande/delaktighet – möjligheten att påverka sitt arbete och medarbetarnas åsikter tas tillvara.
• Rolltydlighet – vad förväntas och vart är vi på väg (mål).
• Erkännande – medarbetare erkänns för sin prestation och de beteenden som bidrar till verksamheten.
• Kompetensutveckling –  Att få utveckla sina färdigheter och förmågor samt möjlighet att använda dessa i nya sammanhang.
• Arbetsbelastning – ska vara på en lagom nivå både när det gäller tempo och belastning.
• Administrativt och/eller personligt stöd i arbetet – att få stöd när det behövs.
• God fysisk arbetsmiljö – utformning av lokal, bullerdämpning, belysning, ventilation och hjälpmedel i arbetet m.m.
• Goda relationer till företagets intressenter.
• Balans mellan arbetsliv/privatliv – medvetenhet och respekt för att anställda också har åtaganden och ett liv utanför arbetet.

Vilka är vinsterna med en god arbetsmiljö?

Vinsterna med att ha en god arbetsmiljö är självfallet många, både ur ett företag- individ- och samhällsperspektiv. Syftet med olika strategier och aktiviteter är att öka välbefinnandet bland medarbetarna och samtidigt förbättra företagets effektivitet. Vi vet exempelvis, att genom erkännande av medarbetarnas prestation och möjligheten till medbestämmande/delaktighet, så utvecklas arbetslust, självkänsla, engagemang och effektivitet hos medarbetarna. Vi vet också att om medarbetaren upplever en hög grad av ”intern service” så påverkas deras lojalitet till arbetsgivaren, och att det finns ett starkt samband mellan detta och lojala kunder! Vilket i sig ökar företagets lönsamhet (Service Profit Chain, intern servicekvalitet – handlar om den egna organisationen, hur den upplevs som en positiv miljö för medarbetarna,  vilka känslor en medarbetare har gentemot sina arbetsuppgifter, sina kollegor, ledningen och företaget i helhet).  Några sammanfattande vinster med en god arbetsmiljö:

• Lättare att behålla och rekrytera medarbetare
• Minskar ohälsa, sjukskrivningar och skador
• Ökat engagemang, effektivitet och produktivitet
• Stärker arbetsgivarvarumärket
• Lojala kunder och lönsamhet

Hur kan vi uppnå en god arbetsmiljö?

Det finns många faktorer att ta hänsyn till för att skapa en god arbetsmiljö och är således ett komplext arbete. Eftersom arbetsmiljö omfattar flera olika dimensioner såsom fysiska, kognitiva och emotionella behov, där varje individ har olika förutsättningar och synsätt.

KASAM är en teorimodell som ofta nämns i samband med hållbart arbetsliv men omfattar egentligen alla livsområden. Vad är det som gör att vissa individer hanterar tuffa situationer, krav och stress mer framgångsrikt än andra? och dessutom, utöver att ha hälsan i behåll – även utvecklas av dem?

Aaron Anatonovskys menade att svaret på denna fråga var; ”Sense of Coherence”, alltså en känsla av sammanhang och tillvaron blir sammanhängande, när den är begriplig, hanterlig och meningsfull. Jag tror personligen att det är oerhört viktigt att se över hur det ser ut på er arbetsplats. Finns det tydligt syfte, mål och visioner? Är arbetsbelastningen hanterlig och finns det tillit och bra stöd vid behov? Är arbetet meningsfullt, skänker det glädje, yrkesstolthet och ett värde till era kunder?

En rekommendation är att börja strukturera upp ert arbete utifrån de lagstadgade arbetsmiljökraven som finns, när det gäller både dokumentation av policys, rutiner, instruktioner samt aktiviteter som årligen ska genomföras.  Att arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbetet är ett lagstadgat krav som innebär arbetsmiljöarbetet ska vara organiserat och vara ständig pågående process. Att ni utifrån fysiska, digitala, organisatoriska, och socialt arbetsmiljöperspektiv undersöker och riskbedömer, åtgärdar och följer upp ert arbetsmiljöarbete. Policys, rutiner, instruktioner och handlingsplaner i all ära – men i slutändan handlar det om HUR vi agerar efter dessa ord (även om dessa dokument och processer ska vara på plats).

Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, men en god arbetsmiljö skapas genom tillit och samverkan mellan företagsledning, chefer och medarbetare. Att reflektera över sin arbetsmiljö och hur du kan bidra till att förbättra den är av stor betydelse – vi har alla ett ansvar!