Det moderna arbetslivet erbjuder frihet och flexibilitet som tidigare generationer bara kunde drömma om. Att kunna svara på ett mejl från soffan eller jobba några timmar på ett café ger en frihet och autonomi som många uppskattar. Men denna flexibilitet har också en baksida. När gränserna mellan arbete och fritid suddas ut ökar risken för stress och utbrändhet.

Utsuddade gränser och ständigt tillgängligt arbete

Arbetsmiljöverket anger att tillgängligheten är en faktor som kan utlösa beteenden som utgör hälsorisker. Med telefonen alltid på en armlängds avstånd och en bärbar dator kan vi vara konstant uppkopplade. Förväntningarna på att kunna nås direkt och få svar omgående har blivit en självklarhet i dagens samhälle. Som småföretagare skulle en avstängd telefon kunna innebära förlorade affärsmöjligheter, vilket har betydelse för både den egna försörjningen och eventuella anställda. Förutom småföretagare har forskning visat att det finns fler grupper som ofta jobbar för mycket. De som har en prestationsbaserad självkänsla tenderar att ta på sig för mycket arbete eftersom det ger en möjlighet att stärka sin identitet genom att arbeta (läs prestera) utanför den vanliga arbetstiden. För andra är arbetet ett sätt att undvika problem, exempelvis problem i familjen och konsekvensen blir arbetsnarkomani. Sedan finns även de som är yrkesmässigt oerfarna. För dem är den höga tillgängligheten en möjlighet att utanför den vanliga arbetstiden skaffa sig en trygg marginal att kunna prestera. Konsekvensen blir känslan av att aldrig vara riktigt ledig, vilket riskerar att leda till stress och utmattning. 

Arbetstagarens och arbetsgivarens ansvar

För att undvika eventuella negativa konsekvenser av ett flexibelt arbetsliv krävs det ett gemensamt ansvarstagande från både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagaren har formellt inget ansvar för arbetsmiljön, men däremot anges i arbetsmiljölagen att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att uppnå en god arbetsmiljö. Det innebär bland annat att arbetstagaren har ett ansvar att rapportera faror och incidenter, delta i utbildningar och komma med synpunkter. Vid flexibelt arbete är det även viktigt att arbetstagaren själv kan sätta gränser, exempelvis i form av att organisera arbetet effektivt och inte överarbeta – trots att möjligheten finns. Det kan även vara bra att skapa rutiner för att särskilja arbets- och fritidsmiljöer. Här finns dock ett visst ansvar för arbetsgivaren att utbilda och ge information för att främja en god och säker arbetsmiljö, även i de fall då arbetstagaren arbetar på distans. Arbetsgivaren har även ett ansvar att riskbedöma och sätta in förebyggande åtgärder. Det kan innebära att stämma av hur det flexibla arbetslivet fungerar och åtgärda eventuella problem. 

Hur skapar vi en hållbar flexibilitet?

Tydlighet och bra kommunikation är alltid viktigt, men möjligen blir det ännu viktigare när arbetsgivare och arbetstagare arbetar på olika platser – kanske till och med under olika tider. Tydlighet är en förutsättning för ett gott flexibelt arbetsliv. För att kunna dra nytta av det flexibla arbetslivets fördelar utan att kompromissa med hälsa och välmående krävs även gränser och att arbeta för att skapa en hållbar arbetsmiljö. Här är fem tips:

• Ha en plats i hemmet avsedd endast för arbete. Avgränsa arbete från fritid genom att ha olika miljöer.
• Se till att få regelbunden social interaktion. Kanske ta en digital fika med en kollega eller en lunchpromenad med en vän i telefonen?
• Sätt tydliga gränser. Bestäm när det är arbetstid och när det är fritid – och håll dessa gränser!
• Ta regelbundna pauser. Rör på dig och ta pauser från skärmen. 
• Sätt upp mål för vad du ska uppnå varje dag. Det gör det enklare att vara produktiv samtidigt som det medför en känsla av kontroll och kan därmed minska stress. Kom dock ihåg att målen bör vara realistiska och tydliga. Att “svara på mail” är inte ett bra mål, utan var mer specifik, exempelvis “svara på 10 mail från kunder innan lunch”. 

Att kunna svara på mail från soffan eller arbeta på ett café har onekligen revolutionerat vårt sätt att arbeta. Men frågan är: har denna revolution också revolutionerat vårt förhållande till arbete och fritid? Genom att reflektera över arbetsvanor och ta ansvar för sin egen arbetsmiljö kan vi minimera riskerna och skapa ett hållbart arbetsliv där flexibilitet och välmående går hand i hand.