Vi har alla hört talas om stress, och i dagens hektiska samhälle så är arbetsrelaterad stress mer påtaglig än någonsin. Det finns många situationer som gör att arbetsrelaterad stress påverkar oss, och sakta börjar smyga sig fram utan att vi höjer ögonbrynen eller märker av det. Innan det är för sent.
Så vad är egentligen arbetsrelaterad stress? Och vilka är signalerna som vi bör uppmärksamma när det är dags att dra i handbromsen?
Kort sagt är arbetsrelaterad stress en typ av stress som orsakas av psykologiska risker såsom:
• Arbetets utformning
• Organisation och ledning
• (För) höga prestationskrav
• Brist på kontroll över arbetet
Dessutom kan denna typ av stress också uppkomma av mobbning och våld på arbetsplatsen. Det finns även fysiska risker såsom buller och temperatur, som också kan skapa arbetsrelaterad stress. Att ha höga krav är inte farligt, men om förutsättningarna för att uppfylla kraven inte är i balans med de höga kraven, finns det stor risk att arbetsbelastningen blir skadlig.
Enligt Arbetsmiljöverket så dör 500 svenskar per år enbart på grund av denna typ av stress. Därför är det också viktigt som tidigare nämnt, att känna till signalerna för när det är dags att dra i handbromsen.
Som anställd behöver du se upp om du:
• Arbetar mycket övertid
• Har högt arbetstempo under långa perioder
• Har lite tid för raster och återhämtning
• Får tillsägelser för felaktigt utförda arbetsuppgifter
• Minnes- och koncentrationssvårigheter
• Ont i kroppen, axlar, rygg, nacke eller liknande.
• Sömnsvårigheter
Som chef/ledare behöver du också vara uppmärksam på;
• Om du behöver ge återkommande kritik på utfört arbete till en medarbetare som du aldrig behövt göra tidigare exempelvis på grund av att arbetets resultatet blir försenat eller försämrat.
• Förändrat beteende, glömska, aggression eller irritation, lätt till gråt, drar sig undan och deltar inte i sociala sammanhang.
• Ökad korttidssjukfrånvaro
• Hög personalomsättning
Självklart behöver du som chef också ha koll på övertid och att arbetsbelastningen är fördelad jämnt samt att kraven som ställs på medarbetarna är rimliga i jämförelse med arbetsuppgifterna. En viktig aspekt här är också är att de som är effektiva och engagerade lättare tar på sig mer arbetsuppgifter och det kan vara en fara – ”det är bara de som brinner för sitt arbete som kan brännas ut” säger man och det finns en sanning i det även om det även finns ett annat dike som kallas ”boreout” och med det menas precis som det låter, du blir helt enkelt sjuk på grund av tristess i arbetet. Som ledare idag räcker det inte med ett medarbetarsamtal och enkäter en gång per år, utan du behöver ha kontinuerliga avstämningar med dina medarbetare. Det är av hög vikt att ha god kommunikation på arbetsplatsen och att alla vågar be om hjälp för att minska risken för arbetsrelaterad stress. Att det finns rutiner på plats för hur ni som företag ska agera dels i förbyggande syfte men också hur ni som arbetsgivare samt kollegor ska agera om ni uppmärksammar att det kan föreligga problem hos en medarbetare/kollega.
Förebyggande genom systematiskt arbetsmiljöarbete
Det systematiskt arbetsmiljöarbete är en del i att förebygga arbetsrelaterad stress, vilket beskrivs i fyra steg:
1. Undersök arbetsmiljön; gör det kontinuerligt, arbetsmiljö bör vara en stående punkt i era medarbetarsamtal, uppföljningssamtal, interna möten, ledningsgruppsmöte, enkäter, självskattnings tester,m.m.
2. Bedöm riskerna – de punkter som kommer upp i ovanstående samtal o/e andra aktiviteter behöver bedömas samt ge återkoppling till medarbetarna vilken bedömning som görs.
3. Åtgärda riskerna, skriv en handlingsplan- behöver de åtgärdas så få ner det i skrift, vem är ansvarig och när skall de vara åtgärdade.
4. Kontrollera att åtgärderna har fungerat – uppföljning är A och O, har åtgärderna fungerat eller behöver vi hitta nya sätt att lösa problemen.
Exempel på åtgärder kan vara att se till att det finns mer tid för reflektion och luft i schemat, se över om arbetsmetoder kan effektiviseras, skapa en feedback-kultur, anställa mer personal, omfördela och tydliggör arbetsuppgifter, göra prioriteringslistor, se om det finns samarbeten som kan underlätta arbetet både internt eller extern.
