Distansarbete efter pandemin

Kommer distansarbete efter pandemin att fortsätta? Och hur påverkar detta vårt ledarskap?

Det är ingen som undgått att pandemin haft en järnhand om oss i samhället. Mer och mer måste vi anpassa oss för att kunna hålla avstånd och jobba utan att tumma på kvalitén på vårt arbete. Och med rätt teknologi, tänk och planering, så kan man göra ett bra jobb utan att behöva sänka sin standard på arbetet. Men många har också kliat sig i huvudet och undrat vad som händer på längre sikt… kommer distansarbete efter pandemin att fortsätta?

 Om vi talar om arbetsmiljö till en början, så är det så att arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön oavsett om arbetsplatsen är i företagets lokaler eller i hemmet. Både arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller. Den anställde ska delta i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera risker som skulle kunna leda till sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren är i allmänhet skyldig att förse distansarbetaren med de verktyg som behövs för arbetet, som dator, mobiltelefon och teknisk support. Många organisationer har också egna riktlinjer för arbete på distans, och ibland reglerar kollektivavtalet distansarbete. Detta i sin tur betyder att distansarbete kan effektiviseras genom att arbetsgivaren följer de riktlinjer och lagar som gäller, och ser till att dessa rutinmässigt följs under arbetets gång.

Ni som har provat att arbeta på distans under pandemin, där både arbetstagare och arbetsgivare inte stött på större hinder, utan till och med kunnat vara mer effektiva, så finns det kanske inte många skäl till att inte låta den anställde få arbeta hemifrån eller åtminstone få möjlighet att kombinera. Men detta ställer också högre krav på arbetsgivaren som skall ansvara för arbetsmiljön, och att arbetet följs upp – oavsett plats.

Ett tips är att använda sig utav några av de checklistor som finns tillgängliga (prevent.se har en bra!) där några av frågorna som skall svaras på är:

– Finns det fungerande informations- och kommunikationskanaler för arbetstagarna om verksamheten?
– Sker täta avstämningar mellan chefer och arbetstagare?
– rutiner för en arbetsdag? (T.ex. att komma igång på morgonen, ta pauser, komma ut och avsluta dagen?)
– Har alla arbetstagare en planering för arbetsinnehållet på kort och lång sikt?
– Har alla arbetstagare de förutsättningar som de behöver för att kunna utföra koncentrations krävande arbetsuppgifter?
– Har alla arbetstagare arbetsuppgifter där andra involveras, t.ex. genom samarbeten eller som bollplank? Osv…

Det finns även liknande checklistor för dig som arbetstagare, så att du kan försäkra dig om att du får ut det mesta av ditt distansarbete, och kan även underlätta för dig själv i verksamheten som du jobbar i, med de uppgifter du är tilldelad.

Personligen tror jag på en kombination men också att detta måste bedömas utifrån verksamhet, arbetsuppgifter samt individens förutsättningar. Att både bedöma möjligheter och eventuella risker med att arbete på distans ur ett grupp-, individ-, och verksamhetsperspektiv. Jag hoppas att fler företag vågar göra individuella anpassningar utifrån förutsättningar men med respekt för grupp och verksamheten som helhet.

Hela pandemin har gjort att personalfrågorna är uppe på tapeten som aldrig förr. En återkommande fråga är vilka konsekvenser och effekter distansarbete kommer ha på ledarskapet.

Nästa artikel kommer jag resonera om just pandemins påverkan och effekter på ledarskap.